Om den blå flickan och fotbollen i Iran

Folket i Iran fortsätter att ge sig ut på gatorna för att protestera, för att få till en förändring i landet. Fotbollssupportern Sahar Khodayari är en av alla dem som fallit offer för regimens lagar.
”Zan, zendegi, azadi” – kvinna, liv, frihet – skanderas det i och utanför Iran, i kampen mot islamiska regimen och för ett fritt liv där kvinnor är lika värda som män. Azadi-stadion är också namnet på landets största fotbollsarena, som landslaget och storklubben Esteghlal delar. Men inte heller där finns särskilt mycket frihet, då kvinnor är förbjudna från att gå på fotboll i Iran.
Det finns de som trotsat denna lag. Sahar Khodayari älskade fotboll, och ville se sitt favoritlag Esteghlal. För att komma in på arenan brukade hon därför klä ut sig till man. Hon satte på sig en blå peruk, klädde sig i en lång rock och lurade entrévärdarna. ”Den blå flickan”, kallades hon, för Esteghlals blå färger.
Men så i mars 2019 upptäckte och grep moralpolisen henne, vid entrén till en match. Straffet beräknades bli sex månaders fängelse, med motiveringen att hon ”begått en syndfull akt genom att visa sig offentligt utan slöja”. I förtvivlan och protest tände Sahar eld på sig själv utanför en domstolsbyggnad i Teheran, och drabbades av brännskador på 90 procent av kroppen samt skadade lungorna allvarligt. Efter tre dagar på sjukhus var hon död.
- Relaterat: England – Iran speltips & stream
Uppmärksamheten kring den blå flickans öde blev stor, och FIFA krävde att Iran skulle släppa in kvinnliga åskådare. Som en följd av detta öppnade landet portarna för kvinnor på vissa matcher, men alltid i ett begränsat antal som var tvungna att sitta på en separat sektion. Mer som pr-jippon än något annat.
Rätten att gå på fotboll är naturligtvis sekundär bakom sådant som rätten att skiljas, att resa utan tillåtelse från maken, eller bakom det faktum att våldtäkt inom äktenskap inte erkänns. Men arenaförbudet är likväl ett uttryck för det omfattande förtryck kvinnor får utstå, en av alla dem rättigheter de fråntagits och kämpar för att få tillbaka.
Häromveckan vann Esteghlal iranska supercupen, men när det var dags för prisceremonin hände något ovanligt. Laget fick ta emot pokalen, och väntades jublande lyfta den mot skyn. Men det blev inga segerskrik – ingen av spelarna visade någon glädje överhuvudtaget. I solidaritet med protesterna vägrade de att fira. Om den blå flickan tittade från himlen, kunde hon vara stolt över sitt lag.
***
Iran kliver in i VM 2022 på måndag, då man ställs emot England. Här kan ni läsa om VM 2022 live streams, och här kan ni kolla in betting & odds på VM 2022.
Wenn man keine Freude verspürt. Heute hat iranischer Fußballverein @FcEsteghlal den Super Cup gewonnen. Das Team zeigte keine Regung und iranisches Staatsfernsehen bricht Übertragung mittendrin ab. Zuschauer sind übrigens seit Beginn der Proteste verboten #Iran #IranProtests2022 pic.twitter.com/HSkOhoK1e7
— Natalie Amiri (@NatalieAmiri) November 2, 2022
Bildkredit till Aryzad, Maometto97 och Mehdi Bolourian
Relaterat
Emil Sandberg
Emil Sandberg är webbredaktör och skribent på Sportal. Han följer all fotboll men har framförallt ett brinnande intresse för Allsvenskan och Serie A. Han började arbeta på sajten som frilansare hösten 2017, innan man knöt åt sig honom på riktigt. Tidigare har han skrivit ett fåtal artiklar åt SvenskaFans.com, Nyheter24 och Sundsvalls Tidning. Emil har genom åren avslöjat flertalet stora nyheter från fotbollens värld, om alltifrån Allsvenskan till irakisk landslagsfotboll. Instagram: https://instagram.com/emilvsandberg