Bojan Djordjic: "Jag kastades rakt in i Old Firm efter en träning med Rangers"

Bojan Djordjic hade en intressant karriär med spel i åtta länder, och han har upplevt mycket i sina dagar. I en norsk podcast berättar han om när Sir Alex Ferguson sålde honom, hur fort övergången gick och om de snabba kasten gick när han kommit till Rangers.

Många trodde att Bojan Djordjic skulle bli nästa svenska världsspelare, när han som 17-åring skrev på för Manchester United år 1999. Det blev inte riktigt så, men nog fick han en fin karriär alltid.

Djordjic hann med att spela för de två klubbarna i hans hjärta – Röda Stjärnan och AIK – och även en hel rad andra klubbar.

I Manchester United blev det en match, innan han såldes i januari 2005. När Bojan Djordjic gästar den norska podcasten ”Heia Fotball” får han frågan om vilket derby som varit det största han spelat i, och kommer då in både på försäljningen från United och en ganska så komisk upplevelse i Rangers, laget han såldes till.

– Känslomässigt är de största derbyna jag spelat Röda Stjärnan – Partizan Belgrad och AIK – Djurgården, känslomässigt. Men den största och mest galna upplevelsen måste vara Old Firm, berättar Bojan Djordjic.

– Jag sitter på Carrington, Uniteds träningsanläggning – och då hade jag varit i Röda Stjärnan, vunnit dubbeln och åkte med United på försäsongsturnén 2004 och som vanligt som så många gånger förr: när jag tror att nu ska jag ta nästa kliv så kommer skada. Och jag var borta hela hösten 2004, sitter 2005 där i januari på Carrington och faktiskt gör te åt Sir Alex. Han skickade mig, ”hämta te till mig, sätt dig nu”.

“Några timmar senare packar jag – jag ska till Glasgow”

När Djordjic hämtat teet och slagit sig ned, berättade Alex Ferguson för mittfältaren att hans tid i klubben var över.

– Han sa: ”vet du vad, du har några år kvar på kontraktet, du ska fylla 23. Saker och ting kommer inte att lösa sig här, det har varit för mycket. Talangen har du, fotbollen kommer alltid att ge dig mat på bordet. Men jag kan inte ge dig fler chanser, hur många fler chanser kommer du att slösa bort? Men jag gillar dig som person, som kille, allt det du har stått upp för. Du har en vänsterfot som, om du hade varit lite smartare i vissa lägen, jag skulle kunna utnyttja. Men jag har pratat med en vän till mig, du ska upp till Rangers.”

– Så han ringer Alex McLeish (Glasgow Rangers dåvarande tränare) på telefon: ”jag skickar upp Bojan nu”. Jag bara: vadå skickar upp Bojan nu? Det var onsdag, plötsligt några timmar senare packar jag in mina grejer i min bil, jag ska upp till Glasgow från Manchester. Allt är klart! Han har ordnat mitt kontrakt, han har ordnat det här.

– Så jag kommer upp där och på fredagen är första träningen. Byter om och Alex McLeish säger till mig: ”Hur känns det, är du redo?”. Jag säger ”fan, jag är redo, vad tror du?!”. Jag tänker redo att kanske vara med i truppen.

Men det visade sig att Alex McLeish hade tänkt annorlunda med sin fråga om huruvida Bojan Djordjic var redo.

– Söndagen kommer, på hotellet drar han upp ett sånt här block med namn. Så jag tänker: fan, jag tror det där är mitt namn där uppe till vänster. Startar jag? Herregud! Jag har varit skadad, jag har inte tränat. En träning med Rangers på fredagen och på söndag är jag i startelvan. Borta också, på Celtic Park! Då tänkte jag: oj jävlar alltså, Sir Alex måste ha dragit världens jävla snack till McLeish att den här killen kommer lösa allt. Jag var inte redo, jag var skadad!

– Så jag spelade den matchen, vi förlorade med 2-1, jag spelade i 75 minuter. Fick en hjärnskakning på grund av att Bobo Baldé mosade mig. Hartson och Sutton gjorde målen och vi förlorade med 2-1, det var kvartsfinal i Skotska Cupen, det var min första match i Rangers.