Fokus på allt utom fotbollen

Efter en strålande säsong på Vångavallen ifjol värvades mittfältaren Andreas Drugge till IFK Göteborg för att fortsätta sin utveckling på Kamratgården. Men istället för att ta nästa kliv har han hamnat i någon sorts limbo, både mellan mittfältet och anfallslinjen och mellan startelvan och bänken. 

– Det har gått ganska tungt den senaste månaden. Jag har bara spelat tio minuter på fem matcher och det är klart att det inte är något man går och hoppas på, säger Drugge till Sportal.se. 

Drugge inledde säsongen som släpande forward i Blåvitt. Det var tänkt att spelet den här säsongen skulle gå mycket genom det centrala mittfältet i IFK. Men i takt med att laget steg för steg gått tillbaka till det framgångsrika inläggsmodellen har Drugges roll marginaliserats. 

– Vi har inte fått in det spelsystemet så bra. Det är många spelare som försökt på den positionen men det är ingen som har lyckats. Vi har nått framgång på andra sätt, med kantspelet bland annat. 

Under sommaren har Drugge helt tappat sin plats i laget, inte minst sedan Philip Haglund värvades in från den holländska ligan.

– Jag har ju inte levererat så det känns ju ganska rättvist. Man måste ha lite självkritik. Sedan har Hannes (Stiller) gjort det bra. Nu när jag varit utanför laget ett tag så gäller det att slå sig in igen. Vi har mer och mer gått över till ett 4-4-2-system och jag har väl mest konkurrerat om platsen centralt på mitfältet. Där är man med lite mer i spelet och jag har velat ta ett kliv ner i banan.

I Trelleborg var det främst som målskytt och framspelare som Drugge gjorde sig ett namn. 

– Det tar tid på många plan att anpassa sig till en ny klubb. Den fysiska biten var en stor skillnad när jag kom hit. Här fokuserar man på allt utom fotbollen, på ett postivt sätt. Det var inte samma fokus i Trelleborg och IFK har ju mer boll på matcherna än vad Trelleborg har. 

Det återstår sju matcher i Allsvenskan och Drugge hoppas givetvis att han kan få chansen mer under hösten. 

– Det är klart att det är tungt när jag den senaste tiden spelat noll minuter i alla roliga matcher mot Helsingborg, Elfsborg och AIK. Man undrar ju vad faan det är som händer. Men nu känns det som att jag tagit mig ur det svarta hålet.