Joachim Rojdvall photo
Joachim Rojdvall

- 19 maj, 2017

Domartecken ishockey: Vi hjälper dig att tyda domarens signaler

Om du någon gång undrat vad alla tecknen domaren gör verkligen betyder kan du få svar på alla frågor. Vi kommer gå igenom de vanligaste tecknen som hockeydomare använder sig av i en match. De som vi tittare ofta stöter på är vilka de olika tecknen är för utvisningar. För att spara tid finns det olika tecken som domaren signalerar till sekretariatet, dessa ska vi gå igenom.

De vanligaste domarsignalerna

Här kommer vi att gå igenom elva vanliga domartecken. En liten förklaring till vad begreppet betyder och i vilka situtationer det sker går att läsa under varje bild.

Ett nedsläpp är när någon av de fyra domarna släpper pucken och sätter igång spelet. Själva situationen kallas för tekning och det finns totalt nio olika tekningspunkter på isen. två i respektive ytterzon och fem i mittzon. Pucken släppas alltid i mitten vid ny period, efter mål och vid en felaktig icingavblåsning. De andra fyra tekningspunkterna i mittzon används vid offside och om spelet blir avblåst i närheten av någon av punkterna.

De två tekningspunkterna i varje ytterzon används om målvakten blockerar pucken och domaren blåser av, när det blir en utvisning och vid icing.

En otillåten tackling kan ske på flera olika sätt. Vanligast är att en spelare tacklar en motståndare så att han faller våldsamt in i sargen. Det kan även vara att spelaren blir fälld eller armbågstacklad in i sargen. Den gemensamma nämnaren är att tackling ska ske nära sargen och spelaren som blir tacklad ska komma i kontakt med sargen.

Måltecknet är väldigt enkelt. Domaren fäller ner sin arm, pekar på pucken och blåser för att tydligt signalera att pucken krossat mållinjen. Skulle det vara väldigt nära mål kan domaren förtydliga det hela geneom att slå ut armarna åt båda sidor i axelhöjd och detta kallas washout.

Domaren har chans att ändra sitt beslut fram tills det att han släpper pucken. Är pucken släppt efter dömt mål är det inte tillåtet att ändra det.

En time-out tar ett lag som ofta ligger under sent i en match. Det innebär att båda lagen får en 30 sekunders paus att snacka ihop sig under. Varje lag har endast en time-out per match så det kan totalt bli två time-outs i en hockeymatch.

Det finns även andra viktiga sätt man kan använda en time-out på. Om laget har tappat allt momentun och släppt flera mål under en kort period är en time-out mycket lägligt. Det kan även användas för att vila sina viktiga spelare i 30 sekunder under ett pressat läge i en match.

När man blir utvisad för en interference har man tacklat, hållt fast eller förhindrat en motståndare från att åka i sin planerade riktning. Vanligtvis sker interference när man försöker skapa yta för sina lagkamrater genom att tackla undan en icke puckbärande motståndare. Enkelt förklarat är en interference när man tacklar någon som inte har pucken.

En straff är inget som sker särskilt ofta i hockey men med jämna mellanrum dyker det upp en och annan straffsituation. För att domaren ska döma straff krävs det att ena lagets utespelare är fri mot andra lagets målvakt och blir hindrad från att göra ett avslut på mål på ett otillåtet sätt. Det kan till exempel vara att spelaren som jagar den fria motståndaren hakar med klubban så att den fria spelaren inte kan skjuta.

Den jagande spelaren kan även ta tag i den fria spelaren kropp och på så sätt förhindra ett avslut. Skulle det bli straff innebär det att spelaren som var fri får lägga en straff ensam mot målvakten.

Ibland kan kommunikationen mellan tränarna och spelarna brista och då är det lätt hänt att fel spelare hoppar in på isen. Samtidigt hoppar den spelare som skulle in på isen vilket resulterar i att det helt plötsligt befinner sig sex spelare på isen, vilket är en för mycket. Då blåser domaren av spelet direkt och laget med för många spelare på isen drabbas av en utvisning.

Detta är den enda utvisningen en linjedomare kan blåsa för, annars är det huvuddomaren som blåser av spelet för alla andra utvisningar.

Hockeyn försöker få bort hjärnskakningar i största möjliga mån. Därför har tacklingar mot huvudet varit uppe på tapeten de senaste åren. En tackling mot huvudet är när en spelare tacklar en motspelare med någon kroppsdel i huvudet, alltså att majoriteten av kraften träffar motspelaren rakt i huvudet.

Sådana tacklingar är livsfarliga och resluterar ofta i avstängningar och böter.

Den vanligaste formen av utvisning. Det resulterar i att det ena laget får spela fem mot fyra under två minuter. Det finns även femminutersutvisningar och tiominutersutvisningar. Om någon får fem mintuter utvisning innebär det automatiskt att den spelaren får ett matchstraff och måste därför lämna isen.

En tiomintersutvisning är personlig och något som fås i samband med olämpligt uppträdande. Det innebär alltså inte att laget som drabbas av utvisningen får spela tio minuter med en man mindre. Utan spelaren får helt enkelt sitta av tiden i utvisningsbåset utan annan påföljd.

En spelare som tacklar en motspelare med armbågen kommer få två minuters utvisning för armbågstackling. Armbågsacklingar är något som skada andra spelare om det träffar på fel ställe. Till exempel revbenen, ansiktet och ryggen.

En hakning är när en spelare lägger sin klubba över en motspelares handskar, arm eller liknande. Det gör att spelare som blir hakad har svårt att göra det han vill med pucken. En hakning resluterar i två minuters utvisning för spelaren som hakar.

Vanligt är att man hakar en spelare som är påväg att göra mål eller annan viktig situation i matchen. Ibland händer det även att en spelare som är trött inte hänger med och därför andvänder klubban som redskap för att få ner farten på motståndaren.

Varför behöver man kunna detta?

Att känna igen olika domartecken fyller ingen nödvänding funktion för att kunna njuta av en hockeymatch. Men det är fortfarande kul att lära sig mer om en sport man är intresserad av och en domare har en såpass central roll i en hockeymatch. Därför kan det vara kul att hålla lite koll på hur domaren agerar och vad det han signalerar egentligen betyder.

Om inte annat så är det ett bra sätt att imponera på vänner, kollegor eller partnern. Att få en ökad förståelse för en sport gör det mycket roligare att följa den. Kanske följer du och dina vänner hockey på live stream och en domare signalerna något så dina kompisar ser ut som fågelholkar, då kan du upplysa dom om vad domaren faktiskt menar.

Hur mycket tjänar en domare egentligen?

En huvuddomare, dom med röda band runt armarna, tjänar från 4500-7050 kr per match. Det som avgör är hur lång erfarenhet domaren har. Linjedomaren, dom som dömer offside och icing, tjänar från 1900-3200 kr per match. Också där spelar antal år som domare roll på vilken ersättning man får per match.

De som dömer hockey gör alltså det som ett heltidsjobb. Många kanske tycker att 7050 för en match som tar 2,5 timme att döma är en otroligt bra lön. Men när man tar i åtanke hur långa resor domarna gör och alla förberedelser är det inte i närheten av vad många spelare tjänar.

Jämför man SHL och Allsvenskan i fotboll är det en ganska stor skillnad rent lönemässigt. Hur mycket en domare tjänar i Allsvenskan beror på vad för typ av domare du är. Men en huvuddomare tjänar runt 8300 kronor per match.

Intresserad av att bli hockeydomare?

För att kunna döma SHL eller HockeyAllsvenskan krävs det att man lägger ner en stor mängd tid på dömandet. Givetvis hoppar man inte bara in och dömer på hög nivå direkt utan man får börja att döma pojklag. Först och främst krävs det att du har gått den första domarutbildningen. För att få hjälp kan du kontakta en närliggande klubb som kommer de att hjälpa dig.

Sedan när du dömt på en nivå och känner att du börjar utvecklas går du upp i seriesystemet. Hur lång tid det tar är svårt att svara på och för att döma de två högsta serierna krävs det att du är väldigt duktig. Svenska ishockeyförbundet handplcokar domare upp till de högre serierna.

Domare är något som behövs idag, framförallt i dom mindre serierna. Nivån kan skifta otroligt mycket från norr till söder på grund av bristen. Det verkar som att domaryrket har fått sig ett uppsving de senaste åren och förhoppningsvis fortsätter det i den riktningen.

Joachim Rojdvall

Joachim Röjdvall är Sportals ishockeyexpert. Han har ett brinnande intresse för främst den svenska ishockeyn, men följer även NHL och internationell hockey. Han arbetar som frilansare och skriver för Sportal till och från, när han inte är alltför upptagen med annat, ”Jocke” skriver alltifrån speltips till andra nyheter från ishockeyn och idrottens värld.

475 Artiklar