Hade jag varit i Erik Hamréns kläder så hade jag ställt upp med en helt annan offensiv uppställning mot Färöarna i Torshavn ikväll. Jag förstår hur han tänker men ändå inte.
Färöarna ska vara en av gruppens riktiga strykpåsar i VM-kvalet men hemma på Torsvollor har man visat att det krävs en prestation för att åka därifrån med tre poäng. Italien gjorde det med blotta förskräckelsen när de vann med 1-0 i EM-kvalet senast och landslag som Estland, Litauen och Nordirland har tvingats lämna ön tomhänta.
Men för Sveriges del handlar det inte om att tappa två eller tre poäng utan givetvis om att vinna tre. Jag har aldrig sett Färöarna i aktion men jag kan tänka mig att de spelar ganska snarlikt Island pre-Lagerbäck.
De jobbar och sliter som ett lag, är ganska giftiga på fasta situationer och kan då och då ställa om i vassa (?) kontringar. För Sveriges del gäller det precis som mot Kazakhstan att hålla i bollen och försöka att hitta nycklarna att låsa upp ytterligare en kompakt och snål försvarsmur.
Det gör man inte med Pontus Wernbloom på mittfältet och det gör man framförallt inte med Mathias Ranégie på topp.
Wernbloom får alla dagar i veckan finnas med i en startelva mot Tyskland på tisdag och det kanske är just därför han finns med även idag, men för att luckra upp det färöiska skyddsvärnet krävs passningsfötter som tillhör Ander Svensson, punkt slut!
Jag förstår att firma Hamrén/Allbäck förväntar sig ett lågt liggande hemmalag ikväll, ett hemmalag som käkar upp varje litet utrymme centralt vilket kommer att öppna upp för att Sebastian Larsson, Mikael Lustig och Martin Olsson ska kunna bombardera straffområdet i jakten på Ranégies och Ibrahimovics hjässor. Men är det verkligen rätt idé. Är det verkligen så att Hamrén kapitulerat och kastat in den vita flaggan.
Jag tycker att man i alla lägen ska ha en inställning att börja matcherna som man vill spela. Alltså, i det här fallet vara ett spelförande lag som med skärpa, finess och idé kan ta sug igenom försvarsmuren både centralt och ifrån kanterna. Därför behövs Marcus Berg istället för Ranégie på topp. Berg rör sig betydligt mer i sin roll som nummer 9 och kan med det skapa förvirring och utrymme för både Ibrahimovic, Larsson och Wilhelmsson.
Nä Hamrén. Varför helt plötsligt satsa på att vinna "kampen" på mittfältet och hoppas på en eller ett par språngnickar från en debutant när man kan ta tillfälle i akt att spela ut Färöarna en gång för alla. Det kommer fler matcher då Sverige ska vara spelförande och då kan inte medicinen vara plog och kamp.
Håller du med? Hur hade du velat se Sverige ställa upp?
Kommentarer
Skriv ny kommentar